Det övergripande syftet med detta examensarbete är att är att skapa förståelse för i vad mån elevers filmskapande kan ses som en tillgång i deras läs- och skrivutveckling. Vidare så uppmärksammas också lärares syn på hur filmskapande kan bidra till läs- och skrivutveckling samt deras syn på text, berättande och lärande. Studien tar också upp vilka möjligheter och vilka hinder som lärarna anser finns i arbetet med Filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar på att lärarna ser lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lärdomar av narrativt Filmskapande i skolan, är att undersöka vad och hur eleverna (en årskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berättande spelfilm om snapphanetiden kan tänkas ha lärt sig av filmprojektet, och vilka tänkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen och att barn lär sig bäst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar är en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskådespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.

KME är förkortningen för huvudämnet Kultur, media, estetik på lärarutbildningen på Malmö högskola. KME-pedagoger strävar efter att i vardagen bearbeta innehåll genom att använda sig av olika former av kommunikation såsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns något värde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se på vad personer som deltagit i projektet Lära på riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer två år efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi få kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lärorik. Vi vill ta reda på om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjälp då det kommer till att förvärva kunskap.

Tillskillnad mot de flesta Västernfilmerna valde manusförfattarna till C'era una volta il West att införa en kvinnlig karaktär i en av de större rollerna. Uppsatsen undersöker utifrån ett feministiskt perspektiv med texter av Laura Mulvey och Mary Ann Doane som utgångspunkt representationerna av filmens fyra huvudkaraktärer. I den första delen av uppsatsen diskuteras Västernfilmen i stort med extra fokus på Sergio Leones filmskapande. Därefter följer en redogörelse av de utvalda texterna vilka sedan används under läsningen av filmen i analysdelen..

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier.

Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på fritidshemmet.

Syftet har varit att beskriva och erhålla fördjupad förståelse av elevers upplevelser av Dans i skolan-undervisning. Genom etnografisk metod med deltagande observationer och videoinspelning, bildanalys och gruppintervjuer har jag samlat data. Undersökningen har skett vid ett projekt med daglig Dans i skolan - undervisning under en period på fem veckor. Urvalsgruppen hade tidigare inga erfarenheter av Dans i skolan. Resultatet har visat att eleverna upplever många fördelar med Dans i skolan.

På vilka sätt kan ett företag profilera sig och vad kan effekterna komma att bli? Hur uppfattas ett företag vid en drastisk imageförändring? Denna rapport går igenom skaparprocessen över en re-design av en webbsida och framtagning av en presentationsfilm för att se om företaget Ligistfilm kan uppfattas på ett nytt sätt. Från en svart, mörk och maskulin webbsida till en ljus, modern och frigjord tillsammans med en presentationsfilm över hur Ligistfilm arbetar, tittar vi närmare på hur besökarnas syn på företaget kan förändras. Förändringen innefattar även ett skifte i fokus, från en webbsida med fokus på företaget Ligistfilm till en webbsida med fokus på individuella regissörer. Användartester som utförts visar hur Ligistfilm uppfattas utifrån den gamla webbsidan jämfört med den nya webbsidan tillsammans med presentationsfilmen..

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en kortfilm med 3D-element som interagerar emot en bakgrund som består av stillbilder ifrån den verkliga världen. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet. Efter det ges en kort introduktion av den kontext som behandlar bakrundshistorien till filmen och dramaturgi och filmskapande begrepp som verket är avsett att behandla. Därefter följer reflektioner kring hur slutresultatet blev jämfört med målsättningen.

Det här arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. Litteraturgenomgången ger en grund att stå på, därefter berättar tre lärare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever på ett eller annat sätt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lärare på olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stå inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanställt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. De frågor som jag arbetat utifrån i arbetet är: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lärarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?.

Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hurpositivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvändning i skolan..

Detta examensarbete är ett försök att att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Syftet är att öka trivseln och glädjen i skolan i allmänhet och arbetsglädjen i synnerhet. Jag har genomfört och sedan utvärderat dagliga musikaktiviteter tillsammans med barnen. Dessa utvärderingar har tillsammans med observationer och dagboksanteckningar legat till grund för min slutsats att det är möjligt att skapa arbetsglädje i skolan genom att integrera musik i det dagliga skolarbetet. Dessutom har jag funnit att musik rent allmänt representerar ett plusvärde i skolan.

Utvecklingen mot mångkulturella samhällen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som främlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka på vilket sätt skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället, hur skolan häri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

Uppsatsen är dels ett teoretisk försök att förstå den läroprocess som äger rum när en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fält, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen är helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett närmande av hur vi kan förstå ett icke-intenderat implicit lärande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgångspunkt är att vad vi minns är beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar något en person ser, hör, tänker eller känner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krävs att informationen är särskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vår hjärna innehåller även ett annat typ av minne; ett implicit minne.

Detta examensjobb fokuserar på hur lärare själva ser på fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta påverkar lärandet i skolan. Arbetet är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den är samtidigt även en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lärare har en uppfattning om att det mest grundläggande för ett bra ledarskap är att man som lärare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig är det mest grundläggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig även vara viktigt för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt i skolan, och att det är grundstenen för att motivera eleverna till att lära..